Kärlek på gott och ont.

Det är inte så många som vet att jag är singel och kommer så förbli. Har varit det att bra tag nu, men har aldrig snuddat vid ämnet och kommer så förbli. Jag vill inte ens prata om det för att det är min ensak och jag kommer inte dra ut det på nätet eller på annat sätt smutskasta personer på det viset. Det är inte till gagn för någon. Det kan ju komma ändras, men för mig så är det som det är just nu, så locket ligger kvar.

Visst saknar jag kärleken. Jag är tvåsam människa, men klarar mig själv väldigt bra. Är en tänkare och en med en massa kreativa idéer, hjärnan jobbar hela tiden på mig. Jag kommer alltid på idéer. Så nu så är det mycket sånt, då inte kärleken finns där. Jo det är klart det finns kärlek, mina egna två döttrar älskar jag, min bloggdotter Johanna älskar jag, och de älskar mig med. Jag är inte sådan att jag springer till folk och säger att jag älskar dom, vilket många gör. Anser att ordet blir för slentrianmässigt om man säger det hela tiden till folk. Därför säger jag det till som jag verkligen älskar.

Tycker det är svårt att se framåt och se mig med en ny kärlek. Jag har ju gått igenom en hel del, i och med min hjärttransplantation. Jag är rejält fysiskt ärrad och själsligen har jag en massa sår. Sedan har jag väl kanske börjat tänka mig för lite extra. Börjar bli försiktig och jävligt misstänksam. Har ju hört såna historier om hur folk bli behandlade. Både tjejer och killar.

Jag och +Johanna Karvonen startade en singelgrupp på Google+ som vi just nu bygger upp. Johanna är ju inte singel, men duon är ju två, där jag är singel. Så alla som inte är upptagna tycker jag ska gå in på gruppen, Singlar i Norden och kolla in den. Det är en sluten grupp så det som sägs där stannar där. Vi tar ansvar för våra egna inlägg och vårdar vårt språk, annars åker man ut i kylan direkt.

Det var lite om detta. Hoppas alla mår bra och försök framhårda kylan som varit denna sommar. Snart är det vinter igen....Hahahaha.

Puss!