Midsommaräventyr

Midsommar betyder ofta att man ska någonstans eller få hem vänner. Så är inte fallet för mig i år. Dels orkar jag inte och dels saknas lusten. Var annat förr när man bara tog bilen med sina vänner och äntrade Falkenberg. Vänner och vänner är ju diskutabelt. För de tre första åren så satte de klockan på väckning och klämde i sig 2-3 öl innan jag vaknade och vem fick köra då? Svin!! Men hämnden kom och fjärde året så skred jag till handling. Ställde i hemlighet klockan på halv 5 och smög upp så ingen annan vaknade, öppnade det jag trodde skulle vara bästa morgondrickat, en flaska La Garonne. har nån smakat det vet ni vad jag talar om. Ett sanslöst sött vin som får tungan att rulla ihop sig. Särskilt klockan halv 5 på morgonen. Effekten uteblev dock inte. När de andra vaknade och hade som alla andra år planerat att jag låg och sov och de kunde knäppa några öl, så satt en redan halvpackad person i köket och flinade.

Vi plockade ihop grejerna och gav oss iväg. Kompisarna var rejält sura efter ha blivit lurade på konfekten. Jag njöt i fulla drag i baksätet. På den tiden, förutom något vin så var det mest Beck´s och Southern Comfort som konsumerades. En och annan Kron gick också ner. Så jag satt där bak och inmundiga mina Beck´s och tyckte tillvaron var rätt fin.
Vårt problem de tidigare åren var att vi aldrig kom in på strandcampen nere i Falkenberg. Detta på grund av mina överförfriskade kompisar. Det stod alltid två rejäla finska vakter som kollade upp så det inte var just överpackade personer som skrev in sig. Så vi fick bo lite varstans. Tält på stranden eller i nån buske. Inte alls lika kul som på campen. Men nu hade mina vänner kommit på att alla skulle hålla sig nyktra så vi kom in på campen för en gång skull.Var bara ett problem och han satt i baksätet och sjöng. Men planen var vattentät. De skulle gömma mig under en filt ihop med ölen i skuffen på herrgårdvagnen. Finnarna hade ingen rättighet att kolla bilen så planen enligt mina vänner var idiotsäker. Så när vi kom åkandes mot campen så låg jag där under en filt med massa lådor med öl runt mig. Tuttandes på en kall Beck´s. Hörde hur bilen stannade och den ljuva finlandssvenskan som vakterna hade. De skrattade och tyckte det var kul att vännerna var nyktra detta år. Jag vet inte men vi hade fått ett rykte om oss hos dessa vakter som nog gjorde att de kom ihåg oss från de tidigare åren. De pratade lite och sen frågade den ena vakten var jag som körde de andra åren tagit vägen?

Då flög fan i mig och min hämnd på mina vänner skulle få en "grande finale". Så när mina vänner sa att jag skulle komma senare så flög jag upp som en jävla gubben ur lådan från filten och vrålade: Tjolahoppsan!!!
Finnarna höll på att garva ihjäl sig. Inte bara åt mig, utan också åt mina kompisar som stod där med långa ansikten. Campen förblev en dröm för oss.
Nu vart väl detta kanske den bästa midsommaren i Falkenberg då jag av en händelse kom på att vi kanske skulle kolla i lokaltidningen efter boende. Vi fann en stuga några hundra meter från stranden till ett mycket överkomligt pris. Så slutet gott allting gott.