Vad har hänt sen sist jag skrev då? Jo, en mycket kär person kom på besök. Vi hade några helt underbara dagar tillsammans. Det har blivit nytt år. 2011 började för mig på bästa sätt. I fullkomligt spöregn. En snöhatare som mig älskar regn och all snö sjönk ihop på direkten. Vart väldigt vackert. Jag älskar försvinnande snö.
Mycket funderingar kring det nya året. Vet att mycket kommer hända detta år. Ska iväg och kolla på jobb i en grannkommun nästa vecka. Tror jag kan få det om jag ger mig fan på det. Då blir det flytt, för det blir för drygt att pedla. Vilket är synd då jag trivs så bra i min lägenhet. Hmm...man kanske skulle flytta med den med. :) Men jag vet att det kommer bli bra. En fördel är att mina döttrar snabbare kan ta sig till mig. Plus att att jag äntrar en ny stad som jag faktiskt inte bott i men har mina östgötska rötter i. Kan bli intressant. Men men, först jobb och sen får det andra lösa sig efter hand.
Hade ju en flytt förra vintern från blekinge som hette duga. Förjävligt med snö och ett jävla konkande på bohaget. Hade inte heller hundra med lägenhet utan mitt bohag fick stå på släpet under natten innan kontrakt kunde skrivas här i Motala. Fast har ju varit med om ganska omständiga flyttar. Den från Gotland tar ändå priset. Jag flyttade från ett helt sjukt stort hus som jag hade där.
Helt ensam i det huset var ganska mycket. Över 250 kvm. Nåja, jag skulle flytta till blekinge till nytt jobb och en lägenhet på 60 kvm. :) Nu var det ju så att jag bodde på Sveriges största ö. Semester säsongen var över och båtarna till fastlandet gick inte så ofta. Min bil hade stått ett halvår, då jag hade firmabil, så jag började sätta fart på den. Sen var det då själva flytten. man kan inte ta dit folk som hjälper en, då det skulle bli väldigt dyrt. Sagt och gjort, jag tog saken i egna händer. Åkte in till stan(Visby) och snackade med en kille från turkiet som hade en uthyrningsfirma. Vi satt där och snackade om priset på flyttbilen jag skulle hyra. Mycket kan man säga om turkar, men pruta är de duktiga på. Hur det än kom sig så visade det sig att han hade en svåger som behövde jobb i blekinge. Jag lovade honom att försöka fixa jobb till svågern om han bjöd på fria mil. Så när kaffet var urdrucket och priset satt så hamnade jag strax under halva priset vad som var sagt från början. En dag senare hämtade jag bilen. Då min egna bil stod på laddning så tog jag bussen de 5 milen in till stan, hämtade ut flyttbussen och drog hem.
17.00 skulle färjan gå från Visby hamn. Jag konkade ut allt, vilket tog ett ex antal timmar. Klockan 15.00 kunde jag sätta mig bakom ratten och dra till färjan. 4 timmar på båten och jag skulle möta upp värden till lägenheten morgonen därpå, vid 8 hugget. Då jag hade haft fullt upp med flytten så hade jag fullständigt glömt bort de där timmarna som var från det jag kom fram till Bräkne-Hoby tills jag skulle träffa värden och få nycklarna. Bräkne-Hoby är inte världens största samhälle. En fis i rymden skulle man nog vilja kalla det. :) Då jag bilat genom europa och sovit i bilen rätt mycket så kom jag på att flyttbusen verkad rätt bekväm att slagga i. Då jag reste genom Europa så stannade jag ofta på rastplatser där det stannade mycket truckers. Bara av säkerhetsskäl då det finns mycket rövare och rånare utmed vägarna. Truckers är trevliga och man kan få sig en slurk kaffe om man har tur. Jag fixade fram min tjocka sovsäck och fixade till inför natten. Tog mig en tur bland att långtradare och träffade två trevliga polacker som bjöd på kaffe och bulle och nån timmes snack.
Hoppade in i min tillfälliga sovplats och somnade som en stock. Då det var ganska varmt hade jag säcken helt öppen och låg så under natten, men givetvis var det den natten som första frosten i södra Sverige kom. Jag vaknade av ren chock. Jävligt obehagligt att vakna av att kroppen säger att man fryser, men hjärnan säger nej du fryser inte och sen chocken som följer när man upptäcker att kroppen har rätt och hjärnan fel. Givietvis kanonpissnödig dessutom. Kroppen var inte som den brukade vara. Fick på mig jeansen och en tjock tröja och ut i en buske. Då kom nästa problem, var fan är kissorganet? Naturen hade haft sin gång, det som ska skyddas ska in i kroppen, vem fan som nu kommit på det? :(
Efter att ha stannat till på ett fik och fått i mig en kopp kaffe så bar det av den sista biten till Bräkne-Hoby. Kommer till lägenheten, men ingen bovärd. Ringer honom och då säger han att de inte hunnit besikta lägenheten efter den förra hyresgästen. Jag sa att jag måste med färjan 20.00 på kvällen och jag hade minst 3 timmar på vägarna till den innan, så nu fick det gå undan. Han fixade allt snyggt, men jag låg ändå 2 timmar efter schemat. Då insåg jag att tre trappor och allt som jag skulle få upp skulle ta längre tid en väntat och ensam var jag. Jag satte igång och för varje resa uppför trapporna så gick det tyngre och tyngre. Hade ju satt igång i ett rasande tempo, vilket började straffa sig. På slutet så gick det på ren vilja och källarförrådet fick bli räddningen där jag stuvade in det sista, för annars hade jag nog dött. Låsa lägenheten, inte ätit på hela dagen då jag inte hunnit så satte jag mig i bussen igen och drog iväg till Oskarshamn. Jag låg nu 15 kvart efter schemat och det fanns bara en sak att göra och det var att stå på gasen så mycket det gick. Kom fram till Oskarshamn 10 minuter före schemat. han ta en fet jävla burgare på en mack innan båten skulle gå och den var jäkligt god kan jag säga. Vid midnatt kunde jag köra av båten och åka till huset.
Upp tidigt på morgonen och iväg med bussen och tacka turken. Bussen hem och hålla tummarna för att bilen skulle starta. Den spann som en katt. Städade det sista i huset och packade in det som var kvar. Då hade jag 2 timmar kvar till färjan skulle gå 17.00 igen. Men skulle hinna säga adjö till vännerna. Kommer ut till bilen och den jäveln vägrar starta. Jag ringde Jöran som jobbade på gården jag bodde på, så han kom upp från nån åker och vi knuffade igång bilen. Åkte ner till den andra gården och sa adjö till mina arbetskamrater och arbetsgivaren. Bilen stod på tongång. Kastade mig iväg och kunde bara köra på färjan direkt. Det var på det berömda håret så att säga. Fyra timmar på båten och tre i bilen innan jag kunde släpa mig in i lägenheten i Bräkne-Hoby. Stupade i säng och vaknade dagen därpå vid 12.00. Hade en sån fruktansvärd träningsvärk i hela kroppen. Helt sjukt ont. Men jag hade flyttat allt själv och det var det värt. ;)
Det är nog den jävligaste flytt jag gjort.
Om det blir flytt nu så kan inget bli värre. INGET!!!
Så till er som jag inte sagt gott nytt år till får ta åt sig nu. Ha ett bra 2011!
det var en jäkla massa att läsa du. Vilken jäkla flytt du var med om när du flyttade till Bräkne-hoby. Hoppas flytten till grannkommunen går smidigare och att du snart känner dig lika hemma där som i Motala. Klart du kommer få jobbet, jag vet ju hur duktig du är på att sälja ;) :)
SvaraRaderadet var en jäkla massa att läsa du. Vilken jäkla flytt du var med om när du flyttade till Bräkne-hoby. Hoppas flytten till grannkommunen går smidigare och att du snart känner dig lika hemma där som i Motala. Klart du kommer få jobbet, jag vet ju hur duktig du är på att sälja ;) :)
SvaraRadera